Grundlagarna är de högsta normerna i vår rättsordning. De fastställer de demokratiska
 spelreglerna och anger vilka rättigheter enskilda har gentemot staten.
 Genom att ändra i grundlagarna kan samhällskontraktet justeras eller helt ritas
 om. De regler som styr hur grundlagarna kan ändras har därför stor betydelse,
 vilket har blivit tydligt genom den demokratiska tillbakagång som präglat de
 senaste decenniernas utveckling i många länder.
Frågor om hur grundlagsändringar ska initieras, väckas och beredas har
 emellertid behandlats mycket sparsamt inom svensk rättsvetenskap. Huruvida
 domstol kan åsidosätta en grundlagsändring på grund av formella brister eller
 med hänvisning till ändringens sakliga innehåll har knappast berörts alls, trots
 att frågorna har rönt stor uppmärksamhet internationellt. I Grundlagsändringar.
 Rättsregler och domstolskontroll behandlas dessa hittills outforskade frågor
 ingående.